Arne Hult

• Ämne: slaviska språk
• Akademisk grad: FD, universitetslektor emeritus

Den alldeles övervägande delen av mitt yrkesliv har jag varit knuten till institutionen för slaviska språk vid Göteborgs universitet. Höstterminen 1967 kom jag till institutionen som studerande i ryska – och så småningom också tjeckiska och polska - och från och med höstterminen 1970 fram till min pensionering 2008 har jag varit anställd med placering vid institutionen..

Efter att som den slavistiska traditionen då – i början av 1970-talet - bjöd ha studerat samtliga slaviska språk, som fanns på den slavistiska kartan i Göteborg – förutom de tre ovannämnda också serbokroatiska – och i viss utsträckning också undervisat i dem, tillfogade jag – efter ett års stipendievistelse i Bulgarien 1975 – bulgariska som ett femte slaviskt språk i Göteborg. Min forskning har därefter varit koncentrerad till områdena bulgaristik (i huvudsak bulgarisk språkvetenskap), balkanlingvistik, rysk-balkanska kontrastiva studier, slavisk språkhistoria och i någon mån komparativ slavistik. Men – likaså i överensstämmelse med äldre slavistisk tradition – har jag även förväntats meritera mig i slavisk – och då särskilt bulgarisk och rysk – litteraturvetenskap.
Detta har hittills sammantaget resulterat i 32 tryckta arbeten (och ytterligare två antagna för tryckning). Dessutom i ett trettiotal stencilerade undervisningskompendier i ryska och bulgariska samt ett antal översättningar (av framför allt bulgarisk skönlitteratur).

Min doktorsavhandling från 1988 behandlade det aktiva presensparticipets utveckling i bulgariskan och min vetenskapliga verksamhet bedrevs länge i stor utsträckning på bulgarisk mark, där jag deltagit i en rad kongresser och symposier med internationellt deltagande. Jag var också huvudansvarig för det andra bulgarisk-skandinaviska symposiet i bulgaristik (i Kungälv) 1982. På senare tid har jag bl.a. varit svensk projektledare för ett samarbetsprojekt med bulgariska vetenskapsakademin (BAN), ett projekt som bedrevs med stöd från Kungl. Vitterhets- Historie och Antikvitetsakademien under åren 2002-2004 (”Computer Data Base of Late Medieval Bulgarian Literature (14th – 18th C.)”) och med delvis ny inriktning 2005-2007 (”Computer Processing of Slavonic Manuscripts”). Jag har även medverkat i Nationalencyklopedin med artiklar om bulgariska och albanska författare samt om bulgarisk litteratur, teater och konst.

Speciellt under senare år har min forskning i hög grad fått stå tillbaka för omfattande undervisning och administrativa uppdrag. Det är min ambition att nu som emeritus ta igen en del av den förlorade terrängen och avsluta några av de projekt, som är påbörjade (efter att jag dragit ett streck över ett tiotal, som endast är planerade). De, som jag hoppas kunna avsluta, är (med svenska arbetsnamn): 1. Allmän grammatik för slavister (tillsammans med Morgan Nilsson m.fl.), 2. Balkanverbet (en beskrivning av verbets morfologi i de centrala balkanspråken med vissa jämförelser till andra språk, framför allt vissa slaviska), 3. Balkanlingvistik (en samling tidigare opublicerade artiklar och seminarier om de centrala balkanspråkens struktur), 4. Bulgaristik (en samling tidigare opublicerade artiklar och seminarier i olika bulgaristiska ämnen), 5. Språket i Sofronij Vračanskis »Den syndige Sofronijs liv och lidande« (en studie av ett tidigt självbiografiskt verk, som inte är skrivet på »kyrkslaviska« utan på vad som kan antas avspegla det bulgariska talspråket vid den aktuella tiden).

Parallellt härmed arbetar jag också med att bearbeta ett antal stencilerade undervisningskompendier och ett antal tidigare opublicerade översättningar för eventuell utgivning.